fyraaaaaa dagar kvar, och dagen slog inte in

det är nu när det datumet börjar närma sig som jag börjar tänka igen. det vi hade var väldigt speciellt, tror faktiskt inte att jag kommer möta på något just som det igen. fan va speciellt det var, kärleksfullt, komplicerat, roligt, sällsynt och jobbigt.. men allt för att vi skulle stärka oss lite till tillsammans. ingen trodde på oss från början, ingen alls, att vi sedan bevisade dom motsatsen i åtta månader är jag väldigt glad över. vi brydde oss inte om vad andra hade att säga, vi trodde på oss fullt ut ändå. jag vet inte vad det är med mig, men jag är som två. jag vill att du ska låta mig vara så att jag kan slippa allt, men samtidigt så kan jag inte vara sur på dig för att jag vill fortfarande se om det kan bli det bästa ur vår situation.
fan vad jag önskar att det fortfarande var vi, utan allt som hänt hade det varit så. men kanske var det meningen att allt skulle hända iallafall, kanske var det meningen att vi bara ska vara vänner med ett gott öga för varandra. fast egentligen.. så är vi ju inte ens det.

Kommentarer
Postat av: jossan

checka in bloggen:))

2011-07-21 @ 20:56:48
URL: http://flumman.blogg.se/
Postat av: elin

du skriver jättebra! :)

2011-07-21 @ 23:42:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0